Hur läggs terrassplattor, gångplattor och marksten på naturmark?

Terrassplattor, gångplattor och marksten läggs inte direkt på orörd mark eller fyllnadsmark. Matjord har inte tillräcklig bärighet, och lerjord är tjälfarlig. Det kan leda till att plattor och marksten sätter sig ojämnt eller lyfts när marken fryser.

Matjorden schaktas därför bort, varefter undergrunden jämnas av till en terrassyta och packas. Fyllning läggs ut och packas lager för lager. Överbyggnadens tjocklek bestäms av användningen, jordarten och frostförhållandena på platsen. En trädgårdsgång utsätts för mindre last än en infart, och på lerjord krävs ett tjockare bärlager än på sandjord. Mot tjällyftning är hela överbyggnadens tjocklek från ytan ned till terrassytan avgörande.

Elastiska plattor läggs vanligen inte i en lös bädd av sand, stenflis eller grus. I stället används grusgaller, även kallade grusarmeringsplattor, som fylls med stenflis upp till ovankanten. På bärig jord som inte är tjälfarlig och vid låg belastning läggs grusgallren på en omsorgsfullt utförd terrassyta med ett jämnt avdraget, 2 till 5 cm tjockt sättlager av stenflis. Vid sämre markförhållanden eller högre belastning läggs dessutom ett bärlager av krossmaterial på terrassytan. Bärlagret byggs upp och packas lager för lager. Marksten och gummiplattor med plastplugg behöver kantstöd längs sidorna.