Gummiplatta för terrass – 3 cm FF "Gräsgrön"
- /
-
Skickas
från lager inom 1-3 dagar - 504,00 kr / 4 Stycke / m²
- (5,00 kg / Stycke)
EAN: 4251469362499 | Art.nr.: 6249
Gummiplattan 50 × 50 × 3 cm är en elastisk platta av PU-bundet gummigranulat för terrasser, balkonger och trädgårdsgångar. Plattorna läggs i halvförband och kopplas samman via plastpinnar på sidorna. Det behändiga formatet underlättar transport och läggning, även på övervåningar och takterrasser.
Användningsområden
Gummiplattan lämpar sig för alla utomhusytor kring huset: takterrass, balkong, inglasad balkong, sittplats i trädgården, poolkant och förbindelsegångar. Den döljer mindre ojämnheter i underlaget och skapar en behagligt elastisk gångyta som tydligt skiljer sig från hårda stenbeläggningar.
Uppbyggnad och gummiskikt
Gummiplattan består av PU-bundet ELT-gummigranulat. ELT står för bearbetat granulat från återvunna fordonsdäck. Den höga andelen bindemedel ger ett slitstarkt och måttriktigt utförande. I färgade varianter är bindemedlet pigmenterat och omsluter varje granulatkorn. Den omgivande fasade kanten ger en jämn och ren fogbild.
Vattengenomsläpplighet och dränering
Gummiplattan är genomgående vattengenomsläpplig. På undersidan finns dräneringskanaler: på bundna bärlager rinner regnvattnet genom kanalerna följande lutningen, på plastgrusgaller sipprar det direkt ned i underlaget. Ytan torkar därför snabbt upp efter regn.
Läggning och koppling
Gummiplattorna läggs i halvförband på ett bundet bärlager, ett befintligt hårt underlag eller på plastgrusgaller. Som befintligt hårt underlag lämpar sig avjämningsmassa, betong, stenplattor eller trädäck. På två sidor finns borrade hål för plastpinnar: via dem kopplas varje platta till två plattor i intilliggande rader. Det plattförband som uppstår hindrar plattorna från att glida i sidled. På byggplatsen ska en sidobegränsning monteras runt ytan; den kan utelämnas om plastpinnarna limmas vid läggningen.
Komfort och skötsel
Beläggningen är elastisk, halksäker och vattengenomsläpplig. Den dämpar steg och stegljud – en märkbar vinst jämfört med hårda stenbeläggningar. Smuts går att sopa bort eller spola av med trädgårdsslang eller högtryckstvätt. Gummiplattan är väderbeständig, skötselsnål och långlivad.
Rabatt
Produktfördelar
Vorteile
Produktdetaljer – Material och struktur
Vergleichswerte
En strukturerad undersida med noppor och dräneringskanaler på gummiplattor leder bort vatten, minskar kontaktytan mot ett vått underlag och påverkar plattans stötdämpning och formstabilitet.
I plattor med öppen porstruktur sipprar vatten genom beläggningen över hela ytan. På ett vattentätt underlag leder dräneringskanalerna vattnet vidare i fallets riktning, medan vattnet på ett vattengenomsläppligt bärlager kan sippra ned i underbyggnaden.
Noppor och dräneringsfötter håller plattkroppen på avstånd från underlaget. Avståndet innebär att plattan inte ligger varaktigt i väta och kan torka snabbare.
Det präglade mönstret på undersidan ger dessutom utrymme för elastisk deformation. Därigenom förbättras stötdämpningen, samtidigt som profilen minskar inre spänningar som kan uppstå när ovansida och undersida har olika temperaturer eller fuktförhållanden. Profilen bidrar också till plattans formstabilitet, och breda anläggningsytor minskar lokala trycktoppar.
Vilka funktioner undersidan har beror på respektive produktserie. Gummimattor för inomhusbruk har ofta en sammanhängande, ostrukturerad undersida och ligger då vanligen nästan över hela ytan mot underlaget.
Trädgårdsplattor av gummigranulat, avsedda för uteplatser, är halkhämmande och tillhör grupp R10 enligt SS-EN 16165. Provningen utförs med provsko på ett oljat lutande plan enligt bilaga B till SS-EN 16165 (tidigare DIN 51130). Den genomsnittliga acceptansvinkeln ligger på cirka 12 till 17 grader beroende på produktserie, och samtliga produktserier uppfyller kraven för R10.
Standarden använder begreppet halkhämmande, inte halksäker, eftersom egenskapen bara gäller under de förhållanden som provats. Avgörande är hysteresfriktionen: skosulan formar sig efter de enskilda kornen av gummigranulat, och en stor del av friktionen uppstår genom den deformationen. Utomhus är det dessutom en fördel vid regn att beläggningen är vattengenomsläpplig: vattnet rinner igenom plattorna, och normalt bildas ingen sammanhängande vattenfilm. Den effekten fångas dock inte upp av provningen med olja. För barfotaområden finns inget provningsvärde enligt SS-EN 16165 bilaga A (klass A, B eller C), och någon dokumenterad halkhämning kan därför inte anges för sådana ytor.
Halkhämningen kan försämras eller upphöra helt vid våta löv, alger, is, rimfrost, fasttrampad snö, olja, fett eller rester av rengöringsmedel. Ytan ska hållas fri från detta och sopas, och olja ska tas bort snarast möjligt. Med tiden kan slitage göra kornens ytor jämnare, och halkhämningen förändras därför under användningstiden.
Gummiplattor till uteplatsen i formatet 50 × 50 × 3 cm väger omkring 21 till 22 kg per kvadratmeter. En enskild platta väger 5,32 till 5,42 kg, och eftersom fyra plattor i det formatet täcker en kvadratmeter blir ytvikten fyra gånger vikten av en enda platta.
Ytvikten stiger med plattornas tjocklek vid samma plattformat, vilket syns tydligt på fallskyddsplattorna: en fallskyddsplatta med 4 cm tjocklek väger 6,15 kg, motsvarande omkring 25 kg per kvadratmeter, och med 4,8 cm tjocklek väger den 6,67 kg, alltså omkring 27 kg per kvadratmeter.
Som riktvärde ligger gummiplattor av PU-bundet gummigranulat därmed på omkring 21 till 27 kg per kvadratmeter vid 3 till 4,8 cm tjocklek. Med den uppgiften går det att räkna fram vilken last beläggningen ger när en takterrass eller balkong ska planeras, och inom samma serie avgörs vikten av den plattjocklek som väljs.
Hur tjocka terrassplattor är, beror på beläggningstyp, läggningssätt och användning. De vanliga tjocklekarna skiljer sig tydligt mellan olika typer av terrassbeläggning.
Keramiska terrassplattor är vanligen cirka 0,8–1,2 cm tjocka och hellimmas mot underlaget. Keramiska plattor som läggs löst på justerbara plattfötter är oftast omkring 2 cm tjocka.
Naturstensplattor har, beroende på bergart och format, vanligtvis en tjocklek på cirka 3–5 cm. Betongplattor för terrasser är oftast 4–6 cm tjocka. För stora format kan en större tjocklek behövas.
Trä- och WPC-trall är vanligen cirka 2–3 cm tjock och monteras på en underkonstruktion. Ju tunnare trallbrädan är, desto tätare behöver upplagen placeras. Sammanfogade trä- eller plastplattor med bärande gallerstruktur finns från cirka 1,5 cm.
Terrassplattor av PU-bundet gummigranulat finns, beroende på serie, i tjocklekar på cirka 2–4 cm. De läggs löst och sammanfogas vanligen till en sammanhängande beläggning med ett integrerat kopplingssystem.
Vilken terrassbeläggning som blir minst varm i solen avgörs mer av solinstrålningen och ytans färg än av materialet. En terrass i skugga håller sig svalast. Träd, markiser eller solsegel skärmar av den direkta solinstrålningen, och luftrörelser bidrar till att kyla ytan.
På en solig terrass värms ljusa beläggningar upp mindre än mörka. Ljusa ytor reflekterar en större del av solinstrålningen, medan mörka ytor tar upp mer strålning och omvandlar den till värme. Sambandet gäller trä, WPC, sten, keramik och gummigranulat.
Utöver yttemperaturen avgör materialet hur varm beläggningen känns att gå på. Täta beläggningar av sten, keramik eller betong överför lagrad värme snabbt till fotsulan. Plattor till uteplats av PU-bundet gummigranulat har en öppen porstruktur och låg densitet. Vid kortvarig kontakt överför de mindre värme till huden och svalnar snabbt när solinstrålningen upphör.
Ett lättskött terrassgolv kan bestå av keramiska plattor med tät yta eller vattengenomsläppliga trädgårdsplattor av gummigranulat bundet med polyuretan (PU). Båda alternativen är avsedda för utomhusbruk. Hur mycket rengöring som behövs beror på plattornas ytstruktur, fogarna, terrassens läge och hur vattnet leds bort.
På keramiska plattor blir smutsen till största delen kvar på ytan och kan oftast sopas eller spolas bort. Grova eller kraftigt strukturerade ytor och breda fogar samlar däremot lättare smuts, vilket ökar behovet av skötsel. Det märks särskilt på sjöstensplattor, men även på natursten, terrakotta och träplattor.
Regnet sköljer bort fint damm och pollen från gummiplattorna. Vattnet rinner sedan genom plattornas vattengenomsläppliga struktur. Löv, jord och sand kan tas bort med kvast eller vattenslang. När en grundligare rengöring behövs går det att använda högtryckstvätt, eftersom vattnet då rinner rakt igenom plattorna.
Även lättskötta plattor till uteplatsen kräver viss skötsel. Avrinningsöppningar, områden längs kanterna och öppna fogar behöver regelbundet rensas från smuts och påväxt.
Hos WARCO kostar gummiplattor till uteplats från cirka 395 kr per kvadratmeter. Priset gäller 3 cm tjocka plattor i formatet 50 × 50 cm. Fyra plattor täcker en kvadratmeter, och alla priser anges inklusive moms.
Priset på plattor till uteplats beror på serie, tjocklek och ytskikt. Plattor med färgad EPDM-yta ligger i den övre delen av prisspannet och kostar upp till cirka 1 200 kr per kvadratmeter. Priset för varje utförande visas på produktsidan i webbshopen.
Kvadratmeterpriset gäller endast beläggningen. På ett fast underlag av betong, asfalt, betongmarksten eller natursten kan plattorna läggas löst utan lim eller bruk. Det går bra att lägga dem själv. Saknas ett fast underlag tillkommer ett bärlager, till exempel av grusarmering.
Uteplatsplattor av gummigranulat behöver en kantinramning när plattorna kan förskjutas i sidled. Om plattorna är fast sammanfogade med varandra kan kantinramning utelämnas. Detsamma gäller när plattorna är permanent fästa i underlaget. En befintlig avgränsning i sidled kan också ersätta en separat kantinramning.
En sådan avgränsning finns när en vägg, en bröstning, en attika eller en kantsten ansluter direkt till plattorna längs kanten; då behövs ingen ytterligare kantinramning. Detsamma gäller när en gräsyta ansluter kant i kant och i samma höjd som plattorna. Den i marken rotade grässvålen stöder då plattorna från sidan och hindrar att de förskjuts. För limmade plattor krävs normalt ingen kantinramning. Detsamma gäller utföranden med en fast pussellåsning.
Under plattor till uteplats behövs ett plant, bärande och dränerat underlag. För terrasser i marknivå ska underlaget vara uppbyggt för att klara tjäle, och utförandet beror på plattornas typ samt den befintliga ytan.
För en terrass i marknivå består underbyggnaden av ett bärande planum samt ett tillräckligt packat frostskydds- och bärlager. Styva plattor av betong eller natursten läggs normalt i ett jämnt avjämnat sättlager av stenflis.
Keramiska trädgårdsplattor kan, beroende på system, läggas i sättlager av stenflis, på justerbara terrassfötter eller bundet. Trätrall och WPC-trall behöver en lämplig underkonstruktion.
Gummiplattor av PU-bundet gummigranulat behöver ett sammanhängande bärande underlag och kan inte stöttas punktvis på justerbara terrassfötter. På en oskadad yta av betong, asfalt, betongplattor eller natursten kan plattorna läggas löst utan läggbruk. Det befintliga underlaget ska leda bort vatten med tillräckligt fall mot en brunn eller en infiltrationsyta.
På obunden mark anläggs först ett plant och bärande planum. Ovanpå planumet kan grusarmering, lagd över hela ytan, ge ett stabilt och vattengenomsläppligt underlag. Grusarmeringens celler fylls helt med lämplig stenflis. Beroende på markförhållanden och tjälpåverkan krävs dessutom ett packat frostskydds- och bärlager under grusarmeringen. En betongplatta behövs inte för denna uppbyggnad med grusarmering.
Grusgaller kan läggas som bärlager på tre sätt: direkt på befintlig mark, i ett sättlager av stenflis på planum eller på ett bärlager av krossmaterial. Vid fyllning av cellerna används krossad, kantig stenflis. Cellerna fylls till kanten och stenflisen dras av i nivå med gallrens överkant.
Om marken är bärig och belastningen låg räcker det att lägga gallren direkt på befintlig mark. Matjorden måste tas bort och planumet utföras omsorgsfullt. Gallren läggs direkt på den orörda jorden, så att jordspikarna tränger ner i marken. Jordspikarna är 4 cm långa.
För att jämna ut ojämnheter läggs ett tunt lager stenflis på planumet. Jordspikarna går då genom stenflisen ner till planumet.
Vid mark med låg bärighet läggs och packas först ett bärlager av krossmaterial. Detsamma gäller vid frostskyddad konstruktion och vid hög planerad belastning. Jordspikarna kan inte tränga ner i det packade krossmaterialet. Därför läggs ett lager stenflis på bärlagret, så att spikarna sjunker ned helt. Stenflisskiktet på bärlagret ska vara minst 6 cm tjockt. Gallren måste ligga an ordentligt.
Grusgaller säljs även som gräsarmeringsgaller och plastgaller med cellstruktur. Gallren sätts i det tunna lagret stenflis. Det tunna stenflisskiktet för utjämning av ojämnheter är cirka 2 till 5 cm tjockt.
Gummiplattor kan läggas direkt på betong, avjämningsskikt, asfalt och klinker. De läggs löst, och någon extra underbyggnad krävs inte.
Före läggning ska underlaget vara bärkraftigt, rent och tillräckligt jämnt. Lösa delar, olja och andra föroreningar tas bort. Större ojämnheter, fördjupningar och nivåskillnader jämnas ut så att plattorna ligger stadigt och inga störande kanter uppstår.
Utgångspunkten anpassas efter ytans form och önskat läggmönster. Läggningsriktningen anpassas också efter ytans form och det önskade läggmönstret. I många fall är det lämpligt att börja i mitten, eftersom mönstret då kan riktas in jämnt och kapningarna vid motsatta kanter kan bli likartade. På andra ytor kan en rak kant vara en lämplig utgångspunkt.
Plattorna läggs ut enligt den valda läggningsstrategin och kopplas samman stadigt. Beroende på produkt sker sammanfogningen med pussellåsning, laxstjärtsförband eller separata kopplingsdon.
Kantdelarna mäts in, kapas till rätt mått och sätts därefter på plats. Limning behövs normalt inte, men mindre tillskurna delar, trappsteg och mycket små ytor kan kräva limning.
Pluggar, även kallade plastpluggar eller kopplingsstift, är cylindriska plaststift med profilerad yta. De sitter i fabriksborrade hål på plattornas sidor och binder samman gummiplattorna i intilliggande rader. Vinkelrätt mot pluggarnas axel förhindrar de att plattorna förskjuts i förhållande till varandra. I axelns riktning kan plattorna fortfarande röra sig.
Plattorna läggs rad för rad i halvförband. På den platta som ska fogas in sätts pluggarna först i hålen på ena sidan. Därefter trycks plattan, med pluggarna först, in i hålen på de två intilliggande plattorna i den redan lagda raden. Pluggarna ska sitta fast. Det är därför normalt att märkbar kraft behövs när pluggarna sätts i och plattorna pressas samman. Vid behov kan pluggarna limmas fast. Det förhindrar att plattorna glider isär i riktning längs pluggarnas axel.
Snygg design på ett enkelt sätt.