Balkonggolv gummiplattor XT "Travertin"

En kalibrerad pusselskarv utan fasning innebär att varje platta skärs till exakt mått ur ett större ämne, som får härda i några dagar före tillskärningen. Utan fasning har plattan raka, lodräta kanter i stället för avfasade.

Den färdiga plattan har en minimal höjdtolerans. Vid den vanliga pressningsprocessen får en gummiplatta däremot en avfasad kant, så att varje fog framträder som en mörk linje i ytan.

Med lodräta kanter och minimal höjdtolerans ansluter plattorna exakt till varandra. Mellan plattorna återstår bara en hårfin fog, som i den lagda ytan syns först vid noggrann granskning. Därför upplevs golvbeläggningen som nästan fogfri.

För balkongen passar en golvbeläggning som är väderbeständig, frostbeständig och vattengenomsläpplig. Balkongplattor av gummigranulat har dessa egenskaper och har dessutom en halkhämmande, elastisk yta som känns behaglig att gå barfota på.

Även trä, konstgräs, keramik och natursten kan användas som balkongbeläggning. Trä behöver regelbundet underhåll, medan konstgräs kräver mycket omfattande rengöring. Keramik och natursten är hållbara material, men läggningen är arbetskrävande.

Vid en bristfälligt utförd konstruktion kan vatten tränga in, och frost kan då skada styva plattor, fogar och limningar. Balkongplattor av gummigranulat skadas inte av frost. Regnvatten och smältvatten sipprar genom plattornas öppna porstruktur över hela ytan, leds vidare i dräneringskanalerna på undersidan och rinner av i fallriktningen.

Tack vare gummiplattornas elasticitet och vattengenomsläpplighet uppstår inga frostskador såsom sprickbildning, söndersprängning eller brott.

Gummiplattorna läggs löst på det befintliga underlaget och sammanfogas, beroende på system, med pusselkopplingar eller kopplingspluggar. För läggning krävs ett bärande och tillräckligt jämnt underlag, ett intakt tätskikt samt fall mot avloppet.

Från en tjocklek på 1,8 cm är plattorna stötdämpande och minskar överföringen av stegljud. Gummiplattorna är lättskötta, finns i många färger och kan vid behov tas upp igen eller bytas ut en och en.

Att limma plattor utomhus på en balkong bör bara ske när hela konstruktionen är avsedd för utomhusbruk, frostbeständig och tillförlitligt avvattnad.

En plattbeläggning är inte ett tätskikt. Vatten kan tränga in i konstruktionen genom fogar, anslutningar och skadade partier. Om vattnet inte kan rinna av fryser det vid frost och expanderar. I en konstruktion som inte är frostbeständigt utförd kan upprepade frysnings- och töcykler leda till uppspruckna fogar, spruckna plattor, avflagningar och bristande vidhäftning.

Frostbeständiga plattor, lämpliga fästmassor, ett intakt tätskikt och tillräckligt fall är oumbärliga.

Balkongplattor av PU-bundet gummigranulat är ett alternativ till plattor och är enklare att lägga. Regnvatten sipprar genom plattornas öppna porstruktur över hela ytan. Beläggningen av gummigranulat är elastisk och vattengenomsläpplig. I en beläggning av gummigranulat uppstår inga frostskador genom att materialet spricker upp, går sönder eller flagnar.

Plattorna läggs löst och kopplas, beroende på system, samman med pusselkopplingar eller kopplingsbeslag. Balkongens tätskikt och det erforderliga fallet kvarstår som delar av balkongkonstruktionen.

Skador som påverkar tätskiktet, den bärande konstruktionen eller säkerheten innebär att en balkong behöver renoveras. Synligt slitage i sig kräver däremot ingen omedelbar renovering. Vilka varningstecken som är viktigast beror på hur balkongen är byggd.

På en betongbalkong är genomgående sprickor, avspjälkningar och frilagd eller rostangripen armering tydliga varningstecken. På en träbalkong bör man vara uppmärksam på trädelar som ger efter vid tryck, är murkna eller har missfärgats. Även svampangrepp och skarvar eller infästningar som har lossnat är varningstecken. På en metallbalkong är kraftig korrosion, deformationer och skador på svetsfogar, skruvförband eller anslutningar allvarliga tecken. Oavsett material tyder fukt, öppna fogar, otäta tätskikt, stående vatten, lösa golvbeläggningar och räcken som inte sitter stadigt på att något behöver åtgärdas.

Allvarligast är skador på den bärande konstruktionen, balkongens infästning i byggnaden och räcket, eftersom de direkt påverkar balkongens stabilitet och skyddet mot fall från balkongen. Sådana skador måste alltid bedömas av en sakkunnig. Om balkongen är äldre och har kulturhistoriskt värde behöver den som gör bedömningen dessutom ha erfarenhet av den aktuella konstruktionstypen och de krav som gäller för skyddade byggnader.

Bedömningen omfattar också det som ska kontrolleras innan balkongens golvbeläggning byts: den bärande konstruktionen, underlaget, lutningen och vattenavrinningen. Därefter utförs nödvändiga reparationer och tätskiktet återställs med ett lämpligt elastiskt tätskiktssystem, exempelvis ALLESDICHT.

WARCO-balkongplattor läggs ovanpå tätskiktet och utgör balkongens synliga topplager. De tillverkas av gummigranulat med PU-bindemedel, är väderbeständiga och har en halkhämmande yta. På ett lämpligt underlag med tillräcklig bärighet och fungerande vattenavrinning läggs plattorna flytande, utan lim. Därför kan man lägga dem själv.

En balkongrenovering kostar från cirka 550 kr till över 11 000 kr per kvadratmeter, beroende på hur omfattande arbetet är. När balkongens storlek, konstruktion och skick är klarlagda och materialvalet är gjort går kostnaden att beräkna mer exakt. Att byta balkongbeläggning på ett bärkraftigt och oskadat underlag kostar ofta cirka 550 till 1 100 kr per kvadratmeter. Ett nytt tätskikt med väl utförda anslutningar ligger vanligen på cirka 1 650 till 4 400 kr per kvadratmeter, medan en omfattande renovering med reparation av betongkonstruktionen och ny uppbyggnad kan uppgå till cirka 11 000 kr per kvadratmeter eller mer.

Vilka arbeten som ingår i en balkongrenovering beror på utgångsläget. Det kan handla om att riva och forsla bort den gamla beläggningen, frilägga och bedöma den bärande konstruktionen samt reparera skadade betongytor och korroderad armering. Ett fall på minst 1,5 % kan behöva byggas upp eller justeras, och tätskiktet ska anslutas på ett fackmässigt sätt mot dörr och vägg. Det kan också ingå åtgärder mot köldbryggan i en utkragande platta, byte av räcke med hänsyn till fallskyddet, läggning av ny balkongbeläggning samt utformning eller beklädnad av väggar.

Den största kostnadsposten underskattas ofta och visar sig först när den gamla beläggningen har tagits bort. I utkragande plattor av armerad betong kan vatten tränga in genom sprickor och otäta anslutningar. Karbonatisering samt frost- och töväxlingar kan då leda till att armeringen korroderar och betongen spjälkas. Frilagd armering ska rengöras från rost, passiveras och återställas innan tätskiktet kan läggas. Vid sprickor, synliga armeringsskador eller om en större uppbyggnadshöjd planeras bör balkongens skick bedömas i förväg av en fackkunnig entreprenör eller konstruktör.

Ur byggnadsfysisk synpunkt är fall, fungerande avvattning och anslutningshöjder avgörande. Tätskiktet ska dras upp mot trösklar och anslutande väggar enligt DIN 18531 och kunna överbrygga sprickor, så att små sprickor i betongen inte fortplantar sig genom tätskiktet. Nyttan av extra isolering beror på hur balkongen är ansluten till byggnaden. Fristående balkonger av trä eller metall står på egna stöd och är termiskt skilda från byggnaden; där behövs ingen isolering. En genomgående betongplatta utgör däremot en köldbrygga, som i regel bara kan brytas helt i samband med en ombyggnad som ändå ska göras.

Valet av balkongbeläggning påverkar både arbetsinsatsen och den framtida skötseln. Keramiska plattor kan få frostskador, trä kräver löpande underhåll och kan ruttna, medan WPC ibland blir varmt och kan slå sig. WARCOs gummiplattor av PU-bundet gummigranulat är väderbeständiga och lämpar sig som balkongbeläggning. Plattorna är dränerande och kan läggas utan lim på den förberedda balkongen.

I den totala kostnaden ingår inköp, läggning, bortforsling, eventuell betongreparation samt framtida skötsel och underhåll. En sådan helhetsberäkning ger ett säkrare underlag för planeringen på längre sikt.

En kantkil behövs inte som kantavslutning för att avgränsa en balkong eller uteplats, utan bara när övergången till en annan yta har en höjdskillnad. För enbart inramning behövs ingen övergångsramp.

På balkonger och uteplatser avgränsas beläggningen redan av byggnadsdelar som väggar och räcken. Om en höjdskillnad behöver tas upp, exempelvis vid en tröskel, bildar kantkilen en lutande övergångsramp som är lätt att gå på.

Gummiplattor kan läggas direkt på betong, avjämningsskikt, asfalt och klinker. De läggs löst, och någon extra underbyggnad krävs inte.

Före läggning ska underlaget vara bärkraftigt, rent och tillräckligt jämnt. Lösa delar, olja och andra föroreningar tas bort. Större ojämnheter, fördjupningar och nivåskillnader jämnas ut så att plattorna ligger stadigt och inga störande kanter uppstår.

Utgångspunkten anpassas efter ytans form och önskat läggmönster. Läggningsriktningen anpassas också efter ytans form och det önskade läggmönstret. I många fall är det lämpligt att börja i mitten, eftersom mönstret då kan riktas in jämnt och kapningarna vid motsatta kanter kan bli likartade. På andra ytor kan en rak kant vara en lämplig utgångspunkt.

Plattorna läggs ut enligt den valda läggningsstrategin och kopplas samman stadigt. Beroende på produkt sker sammanfogningen med pussellåsning, laxstjärtsförband eller separata kopplingsdon.

Kantdelarna mäts in, kapas till rätt mått och sätts därefter på plats. Limning behövs normalt inte, men mindre tillskurna delar, trappsteg och mycket små ytor kan kräva limning.

Gummiplattor kan läggas på bärkraftiga och jämna ytor av trägolv, parkettgolv, laminatgolv och WPC.

Plattorna läggs löst på det befintliga underlaget och varken limmas eller skruvas fast. Beroende på serie kopplas plattorna samman med en pusselkoppling eller med ett system av plastkopplingar. Beläggningen kan senare tas upp utan att den befintliga konstruktionen ändras.

Inomhus skyddar gummibeläggningen parkettgolv och laminatgolv mot tryckmärken och mekaniska skador. Vid fitnessträning, evenemang, hundsport och byggarbeten fungerar gummibeläggningen som skydd. Beroende på utförande förbättrar beläggningen halkmotståndet och dämpar stötar.

Vanligtvis behövs inget separationsskikt. Om vatten eller andra vätskor kan hamna på beläggningen skyddar ett vätsketätt och diffusionsöppet separationsskikt trägolvet. Sugande skyddsskikt lämpar sig inte för permanent läggning, eftersom upptagen fukt endast torkar långsamt under beläggningen.

På väderutsatta träbrädor och WPC-brädor måste underkonstruktionen och de enskilda brädorna vara bärkraftiga. Skadade, väderpåverkade eller deformerade delar åtgärdas eller byts ut före läggningen. Fogarna mellan brädorna påverkar inte läggningen.

Beroende på tjocklek kan elastiska gummiplattor överbrygga enstaka lokala öppningar på cirka 2-3 cm. Regnvatten passerar genom de vattengenomsläppliga plattorna och rinner, enligt brädgolvets befintliga fall, vidare till de öppna fogarna.

Terrassplattor av PU-bundet gummigranulat läggs löst på bitumen, takpapp samt tätskiktsmatta eller takduk. Plattorna läggs endast löst, utan limning eller skruvning, så att tätskiktet på balkong, terrass, takterrass, platt tak eller carport förblir oskadat och enskilda plattor kan tas upp när som helst. Ett skadat tätskikt ska repareras före läggningen.

För takdukar av plast ska det före läggningen klarläggas om de innehåller mjukgörare. Uppgift om detta lämnas av tillverkaren av takduken eller av takläggaren. Takpapp och bitumenmattor innehåller inga mjukgörare, och plattorna kan därför ligga direkt på dem. Takdukar av EPDM är fria från mjukgörare. Om en plastduk innehåller mjukgörare kan de vid direktkontakt vandra in i gummiplattorna; takdukar av PVC eller FPO kan innehålla mjukgörare. Med tiden kan denna vandring göra takduken spröd. För plastdukar med mjukgörare läggs en tunn separationsduk av polyester- eller glasfibrer mellan takduken och golvbeläggningen. Denna vandring skadar inte gummiplattorna.

Beläggningen av gummigranulat är vattengenomsläpplig, så regnvatten rinner genom plattorna till tätskiktet och följer det befintliga fallet till avloppet. I de flesta serier leder dräneringskanaler på plattornas undersida vattnet vidare. En lutning på 1 till 2 % har visat sig fungera väl. Före läggningen kontrolleras om tätskiktet har ojämnheter eller fördjupningar där vatten kan samlas; dessa jämnas ut med noggrant tillskurna bitar takpapp.

Gummiplattor av gummigranulat med PU som bindemedel kan läggas på stålbalkonger. De passar på tillbyggda balkonger och balkonger som monterats utanpå fasaden av varmförzinkat stål, liksom på balkonger av aluminium eller rostfritt stål.

Plattorna läggs direkt på plåten utan att skruvas eller limmas fast. Därför skadas varken plåten eller dess ytbeläggning när plattorna läggs. Plåten måste vara plan och ren och ha tillräcklig bärförmåga. Lätt räffling, som på durkplåt eller tårplåt, är inget hinder. Inte heller spår för vattenavrinning är något problem, eftersom de elastiska plattorna jämnar ut små ojämnheter.

Gummiplattorna släpper igenom vatten och tål väder och frost. Regnvattnet rinner genom beläggningen och sedan vidare på plåten, vars fall leder vattnet mot avloppet eller droppkanten. Beläggningen dämpar också ljudet från plåten när man går på balkongen. Ytans struktur gör den halkhämmande.

Ett vattentätt underlag som regelbundet utsätts för vatten ska anläggas med en minsta lutning på 1,5 % mot avvattningen. Det gäller utomhus på terrasser, balkonger och gångvägar samt inomhus i garage eller simhallar.

Vattentätt och vattenogenomsläppligt betyder här samma sak; facktermen för skiktet är vattenogenomsläppligt bärlager. Lutningen leder bort vattnet kontinuerligt till tillräckligt dimensionerade avlopp eller till en infiltrationsyta.

Om stående vatten eller pölbildning återkommer bör lutningen kontrolleras och vid behov justeras. Stående vatten kan leda till byggskador.

Gummiplattor runt en golvbrunn eller avvattningsränna kan läggas på två sätt.

Antingen lämnas golvbrunnen eller avvattningsrännan öppen och förses med ett täckgaller som fälls in plant i plattbeläggningen. Alternativt läggs gummiplattorna över en befintlig bärande gallerrost.

Vid övertäckning är det gallerrosten under som bär gummiplattorna. Plattorna får inte spänna över öppningen utan tillräckligt stöd.

Regnvatten passerar genom de vattengenomsläppliga gummiplattorna och leds via dräneringskanalerna på den profilerade undersidan till golvbrunnen eller avvattningsrännan. Huruvida den återstående flödes- och inloppsarean räcker beror på ytan som ska avvattnas, nederbördsmängden, fallet och golvbrunnens kapacitet.

Extra hål i gummiplattan kan förbättra vattentillrinningen direkt ovanför gallerrosten. Hålen borras med träborr. Både plattan och gallerrosten under ska kunna tas upp för kontroll och rengöring.

Om dräneringskapaciteten under gummiplattorna inte räcker lämnas golvbrunnen eller avvattningsrännan öppen. Gummiplattorna skärs då till efter öppningen. Ett synligt täckgaller ligger plant med plattornas yta och leder vattnet direkt till avloppet.